tisdag 21 mars 2017

Två år

Exakt för två år sedan var de värsta dagarna härtills i mitt liv. Min mamma försvann, hon var kvar fysiskt med psykiskt var hon redan då borta. Bara ett skal av människan jag dagen före diskuterade ditt och datt med. Det var så ofattbart, jag har fortfarande svårt att förstå hur snabbt allt gick, hur hon bara tynade bort på några dagar.

Allt föll i bitar på bara en natt.
Hjälplösheten och oron.

"Bastu och lite rödvin får avrunda den här dagen. Livet är inte alltid så lätt - och svårast verkar det vara när det just ska ta slut. Tack till alla som kämpat på oss idag. Ny dag, nya tag imorgon."

Läste igenom kommentarer jag fick på fb gällande den här status updateringen jag skrev den lördagkvällen. Och det slog mej hur många underbara människor jag har i mitt liv, som stöttar och bryr sej. Tror inte jag vid den tidpunkten ens läste igenom allt. Orkade inte, Jag är inte alls ensam,

måndag 20 mars 2017

Om att vara ensam

Jag har alltid tänkt att jag gillar att vara ensam.
Men för några veckoslut sedan blev ensamheten så otroligt påtalig, det var så uppenbart att jag var totalt ensam - och det gjorde mej alldeles ställd. Jag är inte världen socialaste person och jag är mera introvert än extrovert, hatar smalltalk och att prata bara för att man måste det. Men jag trivs bland bekanta människor.

Jag trivs för mej själv, men ensamheten har alltid pinat mej. Det finns ju olike ensamheter, det värsta är väl nog ändå den att känna sej ensam när man har folk runt sej. Att känna att man sitter helt fel. Jag har vant mej med att göra saker ensam, som att gå på bio eller gå på konsert, och det är ju ändå inte som om man mycket kan umgås när man sitter i biosalongen. Men sen finns det ju situationer när man gärna hade sällskap, som när jag var helt ensam i Helsingfors på söndagen. Plötsligt insåg jag att det gjort ett misstag, jag trivs ju inte alls för mej själv på stan. Jag hade liksom ingen agenda, allt öppet för att jag skulle kunna göra vad som helst. Plötsligt ville jag inte göra något, jag ville bara ha sällskap. Så jag gick på bio, ensam. 

tisdag 7 mars 2017

In i mars och ut på resa

Februari var rätt hektisk. Det var konserter och möten och födelsedagskalas och karaoke och mycket mera. Mars kommer inte att vara något lugnare, det är mycket på gång. Lurens, övningar, teater, konsterter, möten... det räcker nog till.

Som tur börjar jag månaden med en veckas semester. Och ser verkligen framemot det, kommer att försöka reda upp hushållet och tillbringa tid med barnen. Hade lite tänkt fara på en resa, men det får bli till en annan gång.

Jag har faktiskt inte någon resa planerad ännu, har brukat ha det färdigt planerat de senaste 6 åren i god tid, men nu är allt öppet. Vart vill jag fara? Jag skulle kunna tänka mej att fara till Italien igen. Man får aldrig för mycket av Italien. Kanske ett flyg till Rom och sen med tåg till Florens? Eller kanske söderut? Eller till Budapest, det var också en underbar stad. Hann ju absolut inte se allt sist vi var där.