tisdag 21 mars 2017

Två år

Exakt för två år sedan var de värsta dagarna härtills i mitt liv. Min mamma försvann, hon var kvar fysiskt med psykiskt var hon redan då borta. Bara ett skal av människan jag dagen före diskuterade ditt och datt med. Det var så ofattbart, jag har fortfarande svårt att förstå hur snabbt allt gick, hur hon bara tynade bort på några dagar.

Allt föll i bitar på bara en natt.
Hjälplösheten och oron.

"Bastu och lite rödvin får avrunda den här dagen. Livet är inte alltid så lätt - och svårast verkar det vara när det just ska ta slut. Tack till alla som kämpat på oss idag. Ny dag, nya tag imorgon."

Läste igenom kommentarer jag fick på fb gällande den här status updateringen jag skrev den lördagkvällen. Och det slog mej hur många underbara människor jag har i mitt liv, som stöttar och bryr sej. Tror inte jag vid den tidpunkten ens läste igenom allt. Orkade inte, Jag är inte alls ensam,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar